page_banner

Så fungerar en brine/vattenvärmepump

2

Som alla andra värmepumpar fungerar en brine/vattenvärmepump enligt samma princip: Först utvinns värmeenergi från marken och överförs sedan till köldmediet. Detta avdunstar och komprimeras dessutom med en kompressor. Detta ökar inte bara dess tryck, utan också dess temperatur. Den resulterande värmen absorberas av en värmeväxlare (kondensor) och förs vidare till värmesystemet. Du kan lära dig i detalj om hur denna process fungerar i artikeln Hur brine/vattenvärmepumpen fungerar.

Bergvärme kan i princip utvinnas via en bergvärmepump på två sätt: antingen via jordvärmekollektorer som läggs nära ytan eller via jordvärmesonder som tränger ner till 100 meter ner i jorden. Vi kommer att titta på båda versionerna i följande avsnitt.

Geotermisk samlare läggs under jord

För att utvinna bergvärmen läggs ett rörsystem horisontellt och i serpentinform under frostlinjen. Djupet är cirka en till två meter under ytan på gräsmattan eller jorden. I rörsystemet cirkulerar ett köldbärarmedium av frostsäker vätska, som absorberar värmeenergin och överför den till värmeväxlaren. Storleken på den kollektorarea som krävs beror bland annat på byggnadens värmebehov. I praktiken är det 1,5 till 2 gånger arean som behöver värmas upp. Geotermiska kollektorer absorberar värmeenergi från nära ytan. Energin kommer från solstrålning och regnvatten. Följaktligen spelar markens tillstånd en avgörande roll för solfångarnas energiutbyte. Det är viktigt att området ovanför rörsystemet inte är asfalterat eller bebyggt. Du kan läsa mer om vad som behöver beaktas vid läggning av bergvärmekollektorerna i artikeln Jordvärmekollektorer för brine/vattenvärmepumpar.

 

Geotermiska sonder utvinner värme från djupare lager av jorden

Ett alternativ till geotermiska samlare är sonder. Med hjälp av borrhål sänks de geotermiska sonderna vertikalt eller i vinkel ner i jorden. Det strömmar också ett köldbärarmedium, som absorberar den geotermiska värmen på 40 till 100 meters djup och för den vidare till en värmeväxlare. Från cirka tio meters djup håller temperaturen konstant året runt, så geotermiska sonder fungerar effektivt även vid mycket låga utetemperaturer. De kräver också lite utrymme jämfört med geotermiska samlare, och kan även användas för kylning på sommaren. Borrhålets djup beror också på markens värmebehov och värmeledningsförmåga. Eftersom flera grundvattenförande skikt är genomträngda i ett borrhål på upp till 100 meter ska tillstånd alltid erhållas för borrning av borrhål.


Posttid: Mar-14-2023